Ny lagstiftning inom hållbarhetsredovisning innebär ökad standardisering och bättre möjligheter att jämföra företags och branschers hållbarhetsarbete. If välkomnar förändringarna. "Vi känner oss väl förberedda", säger Anna Damm, en av de drivande bakom Ifs hållbarhetsrapporter.
If har arbetat intensivt med det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) sen kraven tillkännagavs i juli 2023.
– Jag är glad över att man med den nya hållbarhetsrapporteringen kommer att kunna jämföra äpplen med äpplen i framtiden, både mellan och inom branscher, säger Anna Damm, som är en CSRD-projektledare på If och arbetar med Ifs hållbarhetsrapportering.
If har använt Global Reporting Initiative (GRI) för tidigare hållbarhetsredovisningar, vilket är ett gemensamt, frivilligt ramverk för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI utgör till stor del grunden för det nya rapporteringsdirektivet CSRD.
– Utifrån det är vi väl förberedda eftersom vi redan samlar in och rapporterar en stor del av informationen. Den stora skillnaden för oss är att mycket av det som vi tidigare rapporterade frivilligt nu är obligatoriskt, säger Anna Damm.
Ett av verktygen som If har använt sig av efter publiceringen om den nya standarden, är en gapanalys. Analysen har gjort det möjligt för If att kartlägga omfattningen av de nya kraven, vilket material som redan finns med i Ifs hållbarhetsrapporter, om det finns några luckor, hur stora de är och vad som krävs för att uppfylla de nya kraven fullt ut.
– Vi applåderar transparensen i det nya direktivet. Det kommer att ge både kunder och allmänheten ett bättre underlag för jämförelser eftersom man då använder samma standarder för hållbarhetsrapportering inom EU, säger Anna Damm.
– Det finns fortfarande många okända element. Men om man zoomar ut och tittar på den nya lagstiftningen ur ett bredare perspektiv, är dock min bedömning att det är mycket vettigt, och det är ett klokt steg mot en mer standardiserad rapportering. Jag tror att det kommer att vara en källa till förbättring och en konkurrensparameter i framtiden.
CSRD är i linje med de välkända ESG-dimensionerna: Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Företag är skyldiga att lämna information som gör det möjligt att förstå företagets påverkan på klimat, miljö, mänskliga rättigheter och så vidare, samt hur samma dimensioner eller bristen på dem, kommer att påverka företaget.
Den dubbla väsentlighetsbedömningen är en ny och central funktion: Medan tidigare redovisning enbart har fokuserat på hållbarhetens väsentlighet, det vill säga hur ett företag påverkar den yttre miljön – till exempel utsläpp av växthusgaser från byggnader, fordonsflotta, investeringar och så vidare – finns det nu ytterligare ett utifrån-in-perspektiv kallat finansiell väsentlighet. Det innebär att företag nu även måste lämna information om hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan påverka dem ekonomiskt. Till exempel hur ökade risker för naturkatastrofer påverkar deras tillgångar, intäkter eller kostnader.
– Vi verkar i en värld präglad av klimatförändringar och andra miljöutmaningar. Med CSRD blir det ett ökat fokus både på hur företag kan bidra till en mer hållbar framtid och hur de påverkas om de nödvändiga förändringarna inte sker, avslutar Anna Damm.
Det finns tre kategorier av ESRS: Övergripande standarder, ämnesstandarder och sektorspecifika standarder.
Övergripande standarder och ämnesstandarder är branschoberoende, vilket innebär att de gäller alla företag oavsett vilka branscher eller sektorer som företagen är verksamma inom.
Ämnesstandarder omfattar ett hållbarhetsämne – miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) – och är uppdelade i ämnen och underämnen, och vid behov underämnen till underämnen.
Sektorspecifika standarder är tillämpliga på alla företag inom en sektor. De tar upp effekter, risker och möjligheter som sannolikt kommer att vara väsentliga för alla företag inom en viss sektor och som inte omfattas, eller inte omfattas i tillräcklig utsträckning, av ämnesstandarder. Sektorspecifika standarder sträcker sig över flera ämnen och omfattar de ämnen som är mest relevanta för branschen i fråga. Sektorspecifika standarder uppnår en hög grad av jämförbarhet.