Förvarningssystem gör att rätt resurser kan sättas in i rätt tid

Extrema väderhändelser är många gånger plötsliga och oförutsedda händelser, men kan också ha ett mer progressivt händelseförlopp. Om förvarningssystem finns på plats ökar chanserna att risker upptäcks i ett tidigt skede och att åtgärder kan sättas in i tid. Utvecklingen inom exempelvis sensorteknik gör att miljöövervaknings- och förvarningssystem blir allt mer effektiva och mindre kostsamma.

När Sundsvall drabbades av översvämningar i början av 2000-talet var det nära att en damm vid Selångersån brast. Hade dammen brustit hade det inneburit stora konsekvenser för staden med stora materiella skador. När ovädret lugnat sig och vattnet dragit sig undan började kommunen med att förstärka dammen för att undvika att den skulle brista vid ett liknande skyfall i framtiden. Förutom att förstärka dammen införde man även ett avancerat prognos- och varningssystem som utökade kommunens möjligheter att mäta flöden och att göra flödesprognoser på kort sikt. Prognos- och varningssystemet för vattennivåerna gör att kommunen nu i god tid kan varna för eventuella översvämningar och genomföra åtgärder.

I Europa har förvarningssystem ofta använts för att minska konsekvenserna av extremväder. Det allra kändaste exemplet är kanske det internationella samarbetet för att övervaka floden Donau där en rad olika europeiska länder samarbetar. Flödesnivåer, men även halter av giftiga ämnen, i floden mäts kontinuerligt, och vid tecken på förhöjd risk kan länder nedströms förvarnas för att sätta in åtgärder i tid.