Hälsobloggen

Maj 2023

Frågan är inte Om, utan Hur, mer digitalisering i hälso- och sjukvården för att klara dagens och framtidens utmaningar. För en ändamålsenlig digitalisering krävs rätt förutsättningar och ett löpande lärande som främjar människors hälsa och välbefinnande.

Det finns mycket att lära av Nasim Bergman Farrokhnia Daniel Forslund Catharina Barkman Gunilla Nordlöf med flera. 

Läs Forum för Health Policy’s inlägg på LinkedIn

Som försäkringsbolag är digitalisering en av flera viktiga parametrar.

Ämne: digitalisering, hälsa, förebyggande

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

April 2023

Myndigheten Trafikanalys uppföljning nyligen visar ur ett hälsoperspektiv en positiv men också negativ utveckling. Bland annat redovisar de att:

• Växthusgasutsläppen har minskat.
• Antalet omkomna i trafikolyckor minskar över tid.
• En minskad andel får vardagsmotionen tillgodosedd genom att gå eller cykla.
• Skjutsandet med bil har ökat.

Trafikanalys statistik visar att:

• Andelen av befolkningen som får sitt behov av fysisk aktivitet tillgodosett genom sina dagliga gång- eller cykelresor fortsätter minska. (Detta samtidigt som en allt större del av befolkningen bor i tätorter och därmed i större utsträckning kan förväntas ha tillgång till skola, arbete och service inom gång- och cykelavstånd.)
• Andelen skolresor och fritidsresor med gång och cykel har minskat för de yngre barnen, samtidigt som skjutsandet med bil har ökat.
• Genomsnittliga restiden per huvudresa med bil har ökat.

Transport-ekosystemet kan bidra till bättre folkhälsa på sikt genom fysisk aktivitet (mobility) eller till mindre bra hälsa genom stillasittande (immobility). Alla mår bra av fysisk aktivitet. Kanske är det ekorrhjulet många stressade småbarnsföräldrar befinner sig i som är en del av förklaringen. Vi är stressade så vi skjutsar barnen till skolan för att tjäna tid, fastän de skulle stärkas både mentalt och fysiskt om de fick gå eller cykla till skolan. Och vi som föräldrar skulle på sikt kunna minska vår stress genom att få en annan struktur på vardagen.

Ämne: trafiksäkerhet, vardagsmotion, hälsa

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

8 mars 2023

I dag på självaste #internationallakvinnodagen hade jag, Sumit Malhotra och Morten Thorserud ett inspirerade möte med denna kvinnliga förebild, Carolina Klüft, tidigare sjukampare och olympisk guldmedaljör och numera verksamhetschef på GenerationPep.

Vi hade ett intressant samtal om fysisk och psykisk hälsa, hållbarhet, hjärthälsa och berättade om Ifs verksamhet i stort och kring dessa frågor.

Ämne: hälsa och välbefinnande

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

22 februari 2023

Det är ett budskap på DN Debatt idag, som tåls att tänka på när vardagspusslet ska läggas ”Sluta skjutsa barnen till skolan – hälsa går före rädsla” - DN.SE.

Som en av samverkansparterna i forskningen kring Aktiva skoltransporter vid Luleå tekniska universitet stöttar vi de föreslagna rekommendationerna som dels riktar sig till föräldrar och barn: Gå eller cykla i möjligaste mån till och från skolan, dels till samhällsaktörer: Skapa goda och säkra förutsättningar för detta.

Föräldrars välvilja är det tydligaste trafikhotet mot våra barn. If Insurance tidigare rektorsundersökning visar att många rektorer är oroliga för att barnen ska skadas i trafiken just när föräldrar lämnar av sina barn vid skolan.

Kan vi komma till rätta med problematiken kring våra skolor i dag skulle det bidra till stora värden och en hållbar utveckling genom att

1. Öka trafiksäkerheten
2. Främja hälsa och välbefinnande
3. Förbättra miljö och luftkvalitet.

Mer om rektorsundersökningen & Hälsoråd till familjer hittar du i Ifs nyhetsrum, pressmeddelande från den 31 augusti 2022; Ny rektorsundersökning: Skolorna satsar på rörlighet – men motionen till skolan minskar. 

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Januari 2023

Vi önskar er ett bra 2023, i hälsans tecken. Som världsmedborgare finns utmaningar ur olika perspektiv som det försämrade konjunkturläget och snabbrörliga energipriser, turbulent säkerhetsläge, miljö- och klimatförändringar och på individuell nivå perspektiv som ekonomisk och social trygghet och livsstilsrelaterad ohälsa. Dessa utmaningar kan också påverka vår mentala hälsa och det är inte konstigt om man börjar grubbla, i stort eller smått.

Är du en grubblare? Leder grubblerierna fram till det svar du söker för att må bra, eller mal de bara på? Grubblerier kan vara konstruktiva och bra men de kan också vara en energitjuv och påverka den mentala hälsan negativt. Ibland kan det vara bra att få litet vägledning för att bryta mönstret.

Psykolog Siri Helle ger goda råd: Psykologen: ”Så vet du om ditt grubblande är ett problem” (tv4play.se)

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

November 2022

Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, de flesta i hemmet. Män och kvinnor, gamla och unga. Bara 600 överlever. Det kan drabba vem som helst. Fotbollsspelaren Christian Eriksen var 29 år och i sitt livs form när hans hjärta stannade under EM-matchen mot Finland förra året. Med snabb hjälp gick hans liv att rädda.

När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. Det är viktigt att ringa 112 (med högtalartelefon) och påbörja hjärt-lungräddning direkt, men också att få fram en hjärtstartare. I Sverige tar det i genomsnitt 11 minuter för en ambulans att nå en nödställd. Det är för länge. Redan efter 5 minuter minskar chansen att överleva dramatiskt för varje minut.

Om det finns en hjärtstartare som kan ge en strömstöt till den drabbade personen inom de första minuterna, så ökar överlevnadschansen till cirka 75 procent. Det finns ganska många hjärtstartare i Sverige. Men inte tillräckligt många i bostadsområden och som är tillgängliga dygnet runt. De flesta finns på arbetsplatser där de bara är tillgängliga på arbetstid. På If i Bergshamra har vi valt att montera hjärtstartaren på utsidan av huset så att den alltid är nåbar.

Ofta ligger arbetsplatserna en bit ifrån bostadsområdena. 70 procent av alla hjärtstopp sker i bostadsområden, och där finns nästan inga hjärtstartare alls. För att ta reda på mer gjorde vi en kartläggning av de vita fläckarna i hjärtstartarregistret (på hjartstartarregistret.se kan du se placering på alla registrerade hjärtstartare och dess tillgänglighet). Resultaten visar att i Sverige saknas tillgängliga hjärtstartare en vanlig vardagskväll i mer än varannan tätort (1100 av 2000).

För att bidra till en lösning på detta, och för att rädda fler liv, har vi ingått ett samarbete med Hjärt-Lungfonden och hälsoteknikföretaget Phillips och startat kampanjen Hjärtsäkrat grannskap genom vilken människor kan starta insamlingar med grannskapet för att kunna köpa in en hjärtstartare. Hittills har platser som Hölö, Örebro, Älvsjö, Saltsjö-Boo, Öckerö, Åkersberga, Lerum nått framgång med sina insamlingar. En hjärtstartare med värmeskåp, 5 års garanti samt stöldskydd kostar omkring 30 000 kr. If har beslutat att bidra med resterande finansiering när en insamling nått 20 000 kr. Det känns bra att vi kan göra skillnad här!

Ämne: tidiga insatser

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

September 2022

Tillräckligt med sömn är viktigt för hälsan och ökar vår motståndskraft. Sömn är en viktig byggsten både för hälsa och välmående och sömnsvårigheter eller sömnproblem måste tas på allvar.

Vad som egentligen är tillräckligt med sömn skiljer sig från individ till individ. Det simpla svaret på den frågan är att vi ska sova så att vi känner oss utvilade. Det handlar hos vuxna vanligtvis om 6–9 timmar per natt. Barn och ungdomar behöver mer sömn och ju yngre desto fler timmar är tumregeln.

Men olika livssituationer kan försämra förutsättningarna för att få tillräckligt med sömn för att känna sig utvilad. Någon natt här och där med sämre sömn är normalt inget större bekymmer men vid längre tid med sömnbrist kan professionellt stöd behövas.

Det talas mycket om den utbredda mentala ohälsan bland yngre och att många upplever olika psykiska besvär. För litet sömn under lång tid kan påverka måendet i stort. På motsvarande sätt kan jobbiga situationer i livet försämra sömnkvaliteten. Det är oklart vad som egentligen är hönan och ägget.

I Ifs Hälsobarometer 2022 (PDF) tittade vi närmare på svenskarnas hälsa i spåren av pandemin. Sömn är viktig för vårt välmående och efter två år med pandemi uppgav nästan en fjärdedel av respondenterna att deras sömn hade försämrats under pandemin. Bland unga (18–35 år) upplevde nästan en tredjedel försämrad sömn.

För att få en uppfattning av hur utbredda sömnproblemen är i landet har If sammanställt statistik från Socialstyrelsen över hur sömnmedel skrivs ut som läkemedel. Det visar sig att förskrivningen till ungdomar har mångdubblats på tio år.

Sömnmedel och lugnande medel ökar bland unga

Den övergripande bilden är att sömnmedel och lugnande medel ökat kraftigt bland personer under 45, och allra mest bland de yngre. Samtidigt har användandet minskat bland de över 45. Det är såklart oroande att användandet av insomningsläkemedel bland unga ökar så kraftigt. Detta är ett ganska nytt fenomen, för tio år sedan förekom det knappt bland unga enligt den offentliga statistiken.

Under 2021 hämtade 69 675 patienter i åldersgruppen 10–19 år ut sömnmedel och lugnande medel på recept. Det är nästan fem gånger så många som 2011, om vi samtidigt beaktar befolkningstillväxten. Förskrivningen till unga ökar i hela landet, men särskilt på Gotland, samt i Uppsala län och Dalarnas län. På Gotland förskrivs det ungefär dubbelt så mycket sömnmedel till ungdomar som i Kronoberg där användningen bland unga är minst i landet.

Användandet av sömnmedel minskar bland äldre

Utifrån statistiken kan vi konstatera att färre äldre använder sömnmedel och det är positivt. Men den negativa trenden bland unga är oroande. Det behövs mer förebyggande insatser för att främja ungas fysiska och psykiska hälsa både på det individuella planet och på ett samhälleligt plan så att behovet av sömnmedel och lugnande medel minskar.

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Juli 2022

Så var det dags för politikerveckan i Almedalen igen - denna gång under färre dagar, med färre besökare och aktiviteter. Det gick att se varandra i vimlet och det gick att få till de goda samtalen. Som Ifs hälsostrateg medverkade jag vid ett seminarium om framtidens hälso- och sjukvård och väntetider i vården som Dagens Medicin arrangerade.

Pandemin har inneburit att de sedan länge redan långa väntetiderna i vården blivit ännu längre.

Vi pratade om denna utmaning men också om den goda kraften som fanns under pandemin och där planerad vård kunde transformeras om till den akuta covid-vården för att rädda liv men där också nytänkande blev till action och digitaliseringen inom vården tog ett stort kliv framåt. På seminariet talade vi också om det faktum att det i den allmänna vården behövs mer patientfokus, samverkan, innovation, prevention och att insikter och lärdomar från fungerande lösningar tillvaratas och det inte bara inom en vårdenhet eller region utan mellan dessa.

Vi berättade om hur vi som försäkringsbolag kompletterar det offentliga och att privata vårdgivare och kompletterande försäkring är viktiga bidrag för att klara välfärden. Om svensk vård ska vända på alla stenar behöver även analyseras vad privat försäkring faktiskt tillför och konsekvenserna för individ, verksamhetsdrift och samhälle om sjukvårdsförsäkringen skulle försvinna. Företagare har liksom alla arbetsgivare ett långtgående ansvar för att minimera riskerna för olycksfall och ohälsa på arbetsplatsen och för många är personalen deras viktigaste resurs. Här spelar försäkringen en viktig roll.  

Ämne: den svenska sjukvården

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Maj 2022

I samband med utredningen ”Ökad kontroll i hälso- och sjukvården” uttalar regeringen den 5 maj 2022 att privat sjukvårdsförsäkring inte ska ge förtur till vården.

– Regeringen slår in en öppen dörr efter att tidigare utredningar redan visat att det inte finns något problem med undanträngning med anledning av kompletterande försäkringsfinansierad vård. Varför inte lägga mer fokus på hur vårdsystemet kan förbättras, effektiviseras och bli långsiktigt hållbart? Detta blev föremål för diskussion på vårt frukostseminarium den 10 maj, då vi diskuterade hur det faktiskt förhåller sig.

Regeringens pressmeddelande om privat sjukvårdsförsäkring

Ämne: sjukvårdsförsäkring

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Mars 2022

Enligt forskare: träning efter hjärtinfarkt med stöd från fysioterapeut avgörande för den fysiska återhämtningen men också för den mentala hälsan.

– Ofta fokuserar vi på vad vi kunde gjort annorlunda för att inte drabbas av sjukdom eller olycksfall. Det är inte fel. Dock finns det mycket att vinna, när vi redan drabbats, på att hitta sätt att mildra de negativa effekterna och främja återgången till bättre hälsa och välbefinnande.

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt | Hjärt-Lungfonden

Ämne: rehabilitering

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Februari 2022

Tre av tio litar inte på att snabbt få hjälp i den offentliga sjukvården i händelse av sjukdom eller skada. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av If. Sju av tio tillfrågade tror att privata försäkringar (som olycksfallsförsäkring och vårdförsäkring) kommer att bli viktigare i framtiden.

– Svensk vård är på många sätt fantastisk men när det offentliga inte räcker till att effektivt tillgodose människors behov av hälso- och sjukvård behövs kompletterande lösningar som kan täcka upp och tillföra resurser till vårdekosystemet.

If: 3 av 10 litar inte på att få snabb hjälp av den offentliga sjukvården

Ämne: den svenska sjukvården

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Januari 2022

Ny demoskop-undersökning visar att unga vuxna (18–30 år) är kritiska till vården när det kommer till effektivitet och tillgänglighet. Det framgår av en rapport från Forum för Health Policy som låtit undersöka ungas syn på vården och bilden stärks av många ungdomspolitiker som forumet talat med.

– Ungas röster bör vara en viktig del i diskussionen av framtidens hälso- och sjukvård. De är kloka och ofta mer insatta än vi tror.

Ungas förväntningar på vården2022(PDF)| healthpolicy.se

Ämne: svenska sjukvården

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If

Oktober 2021

Med anledning av regeringens slutbetänkande om sjukvårdsförsäkringar den 8 oktober 2021 gick vi ut med en kommentar kring sjukvårdsförsäkringens roll i samhället. I den vill vi bland annat förmedla att sjukvårdsförsäkringen tillför resurser till vårdekosystemet och möjliggör vård till fler. Det är olika vägar till vård och påverkar inte den som väntar på offentligfinansierad vård.

Sjukvårdsförsäkringens roll i samhället | If Skadeförsäkring (tt.se)

Ämne: sjukvårdsförsäkring

Skrivet av: Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If