Endast två av fem husägare litar på kommunens åtgärder för extremväder
Naturorsakade skador väntas öka med klimatförändringarna. En ny Sifo-undersökning från If visar att endast två av fem husägare litar på att kommunen har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder. Och varannan husägare har litet förtroende för att myndigheter skyddar vid väderskador.
Försäkringsbolag betalade under 2023 ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador runtom i Sverige, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring.
Med klimatförändringarna väntas extremväder, till exempel översvämningar och värmeböljor, bli ett allt större problem. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka. En ny Sifo-undersökning, som If gjort tillsammans med Verian, bland 1 000 husägare visar att endast två av fem husägare litar på att den kommun man bor i vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador.
"Många kommuner släpar efter"
Philip Thörn, hållbarhetschef på If, är inte förvånad över resultatet.
– Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter, säger Philip Thörn.
Sifoundersökningen visar också att hälften (52 procent) av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.
Philip Thörn tror att det låga förtroendet kan kopplas till det flertal extrema väderhändelser som drabbat Sverige under senare år, bland annat skyfallet i Gävle och stormen Hans, som orsakat omfattande skador.
– Samtidigt har flera undersökningar visat att klimatanpassningsarbetet går alldeles för långsamt. Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att de insatser som hittills har gjorts inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället och att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning, säger Philip Thörn.
Kostnaderna kan dra iväg snabbt
Naturskadorna varierar väldigt mycket från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt i väg.
– Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.
Det handlar om till exempel förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Den här typen av åtgärder, kombinerade med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.
Kontakta kommunen för information
För att ta reda på vad den egna kommunen vidtagit för klimatanpassningsåtgärder rekommenderar Philip Thörn att besöka kommunens officiella webbplats eller att kontakta de avdelningar på kommunen som hanterar miljöfrågor och stadsplanering. Mer information finns även genom IVL Svenska Miljöinstitutets och Svensk Försäkrings kommunrankning, som ger en översikt över hur långt Sveriges kommuner har kommit i sitt arbete med klimatanpassning.
LÄS MER: Svenska husägare är inte rustade för extremväder
LÄS MER: If låter familj testa varningssystem vid extremväder
Om undersökningen
Drygt två av fem (43%) husägare är trygga med att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador.
52 procent av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.
Undersökningen är genomförd av Verian (tidigare Kantar Public/Sifo) på uppdrag av If i den riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade sifo-panelen. Totalt samlades det in 1 032 svar på webb-enkäten. Urvalet kommer från bakgrundsfrågor om boendeform och respondenterna screenades fram genom en inledande kontrollfråga för att säkerställa att de som svarar på enkäten äger sin villa/radhus. Målgrupp, svenska husägare 18–79 år. Resultatet i undersökningen är vägt på kön, ålder och region. Fältperioden för undersökningen är 10 – 15 oktober 2024.