Så förtöjer du båten

När båten ligger vid flytbrygga kan förtöjningen utsättas för mycket kraftiga ryck vid sjö och svallvågor. Då är det extra viktigt att ryckdämpningen fungerar. Efter stora påfrestningar på förtöjningarna måste du kontrollera att ryckdämparna och deras säkringar är hela.

Bojtyngden ska vara så tung att båten inte kan dra eller lyfta den vid stark vind och höga vågor. Öglan, där du fäster kättingen i tyngden, ska vara svetsad. Godsdiametern ska vara dubbelt så stor som bojkättingens, men aldrig mindre än 25 mm. När du väljer plats för bojen, bör du se ut en jämn del av sjöbottnen där bojtyngden inte riskerar att kana i väg av ryck i bojkättingen.

P-ringen

P-ringen har samma funktion som ett tungt ankare och är bara lämpligt på sand eller lerbotten utan vegetation. Du får inte använda P-ring vid förtöjning på svaj.

Förvissa dig om att bombeslag och infästningar är hela och att bommen är avsedd för din båtstorlek. När du förtöjer längs en brygga eller en annan båt, ska du se till att:

• Båten har tillräckligt många och grova fendrar.
• Båten inte kan glida längs bryggan eller grannens båt.
• Hålla båten under fortlöpande tillsyn.
• Observera hur grannbåtar är förtöjda.

Normalt får varje båt ta sina kostnader om båtarna går emot varandra. Uppmärksamma din båtgranne om dennes båt har bristande förtöjning. Se till att du har tillräckligt många och grova fendrar och förtöj med spring.

Vad menas med spring?

Spring kallas de förtöjningslinor som från förskeppet leder akterut (förspring) eller från akterskeppet leder förut (akterspring).
Vid förtöjning långsides är spring, helst då både för- och akterspring, nödvändiga komplement till för- och akterändarna. Utan spring rör sig ett fartyg ständigt lite fram och tillbaka längs med kajen.

Bojen fungerar som ryckdämpare eftersom den kan dras ned i vattnet. Den ska vara så stor att den lätt kan bära bojkättingen, men inte större än att den kan dras ner under vattenytan vid kraftig belastning. Bojtenen (stången genom bojen) skall tåla mycket kraftig belastning och måste ha svetsade öglor i båda ändarna. Godstjockleken på både ten och öglor måste vara minst 1,5 gånger kättingens, dock minst 13 mm.

Att tänka på vid förtöjning vid boj

• Ha alltid god marginal till land och andra båtar. 
• Dimension och val av kvalitet är viktig. 
• Använd helst kortlänkad kätting när djupet är mindre än 10 meter.
• Kättingens livslängd beror på förhållandena på botten och i vattnet. Surt och salt vatten förkortar livslängden.
• Använd gärna grövre kätting till den del som släpar på sjöbotten.
• Den klenare kättingen upp till bojen bör vara någon meter kortare än lägsta vattenstånd. 
• På djup över 10 meter kan du använda långlänkad kätting. Ibland finns anledning att använda syntetiskt tågvirke i stället för en del av bojkättingen.
• Tågvirket måste vara grovt - minst 30 mm i diameter och det ska alltid vara kortare än vattendjupet. Resten av längden ska vara kätting - minst 2 meter närmast bojtyngden och minst 2 meter närmast bojen.

• Det är viktigt att förtöjningspunkten i land håller för din båt. Ringen, pollaren, bergkilen, trädet etc. måste ge stadigt och stabilt fäste.
• Vattenståndet varierar med årstid, lufttryck och vindförhållanden (mest på väst- och sydkusten). Tänk på att förändringar i vattenståndet kan slacka eller strama förtöjningen.
• Se till att avståndet mellan båt och brygga (land) är så stort att båten inte skadas mot brygga vid slack i förtöjningen eller blir hängande i stramande förtöjningslinor.
• Mindre båt med tvär akter och tung utombordsmotor förtöjs med fören mot den mest besvärande vind- eller vågriktningen för att minska risken för överspolning.
• Förtöjningsbommar är lämpligast på flytbryggor i skyddade lägen och används därför av många marinor och båtklubbar.