Hur skyddar vi våra hem mot extrem nederbörd?

Klimatförändringarna väntas leda till alltmer extrema regn och översvämningar i Norden. Dessa väderhändelser orsakar stora skador på bostäder. För att möta dessa utmaningar har If, i samarbete med forskningsinstituten CICERO, Center for International Climate Research och IVL Svenska Miljöinstitutet, låtit undersöka hur hållbara olika skyddsåtgärder är för att skydda hem mot extrem nederbörd. Analysen visar att backventilen är den åtgärd som mest sannolikt både minskar kostnader och utsläpp. 

Klimatanpassningen av våra samhällen är en högt prioriterad fråga för If. De så kallade naturskadorna, som orsakas av väder, medför stora kostnader för försäkringsbolagen, husägare, kommuner och myndigheter. Vattenskador på grund av vattenintrång i fastigheter och stopp i avloppssystem är den typen av skada som i Sverige kostar mest, enligt branschorganisationen Svensk Försäkring.

Konkreta åtgärder och råd

I september 2023 inleddes ett nytt forskningsprojekt med syfte att identifiera de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att klimatrusta bostäder. Projektet har letts av CICERO, Center for International Climate Research, som genomfört projektet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, med finansiering av försäkringsbolaget If samt Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). If har utöver finansieringen bidragit i projektet med skadedata och insikter om hur översvämningar och läckage oftast sker.  

Målet har varit att identifiera konkreta åtgärder för klimatanpassning som är genomförbara för privatpersoner och bostadsrättsföreningar men även är hållbara ur ett klimatperspektiv. 

Översvämmand park
Läs hela rapporten här

Fyra olika skyddåtgärder har granskats i studien:

Villaområde fotograferat uppifrån
  • Installation av backventil för att förhindra att avloppsvatten tränger in.
  • Tidigt byte av dräneringssystem för att minska risken för vatteninträngning.
  • Omledning av stuprör till en regnrabatt via en grävd svacka.
  • Omledning av stuprör till dagvattenkassetter via nedgrävda rör. 

Vad visar resultaten?

Genom livscykelanalyser (LCA) och kostnads-nyttoanalyser (CBA) har forskarna undersökt både klimatpåverkan och de ekonomiska konsekvenserna av varje åtgärd. Resultaten visar att flera av åtgärderna kan vara mycket effektiva, särskilt i områden där extrema regn är återkommande. 

Till exempel kan en backventil minska utsläppen en fastighet står för på ett betydande sätt, jämfört med de utsläpp som uppstår vid sanering av skador i fastigheten. För andra åtgärder, som omledning till regnbädd, är skyddet både till nytta för den egna och andras fastigheter, vilket ställer mer krav på hur incitament kan skapas för fastighetsägaren.  Resultaten varierar beroende på hur ofta skador inträffar. Det visar vikten av att anpassa åtgärder till lokala förhållanden och skaderisk. 

– Våra analyser visar att backventilen är den åtgärd som mest sannolikt både minskar kostnader och utsläpp. Regnbäddar framstår som en hållbar åtgärd för att förebygga skador från vatteninträngning, och med konservativa uppskattningar av koldioxidupptag får regnbäddar ännu bättre resultat i livscykelanalyser. Samtidigt ser vi att dagvattenkassetter presterar sämre, då de både är dyrare och mer utsläppsintensiva än regnbäddar. Att påskynda investeringar i ny dränering är både kostsamt och utsläppsintensivt och kan därför knappast räknas som en hållbar åtgärd, säger Sofie Skjeflo, seniorforskare vid CICERO Center för klimatforskning. 

I forskningen definieras hållbara åtgärder som de som inte ökar utsläppen av växthusgaser under sin livstid jämfört med att i stället reparera skador. Samtidigt ska de vara ekonomiskt lönsamma. 

Man installerar en back ventil
Läs mer i vårt pressmeddelande
Bild på Philip Thörn
Philip Thörn, hållbarhetschef på If.

–  Vi arbetar hela tiden med att utveckla vårt skadeförebyggande arbete för att kunna stötta våra kunder på bästa möjliga sätt. Skadeförebyggande åtgärder kan minska risken för skada och medföra både lägre ekonomiska kostnader och mindre miljöpåverkan. Resultaten från det här forskningsprojektet är värdefulla för att öka kunskapen om klimatanpassning av fastigheter. Det hjälper oss vidareutveckla vårt skadeförebyggande arbete och samtidigt stärka samhällets motståndskraft, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på If. 

Behov av incitament för att främja investeringar

Studien visar att förebyggande av skador från extrem nederbörd och dagvatten måste bedömas bortom den enskilda fastighetens gränser, enligt CICERO.  

– Naturbaserade lösningar som regnbäddar kan ge fördelar för närmiljön, inklusive minskad vattenförorening, ökad biologisk mångfald och estetiska värden. Dessa resultat understryker behovet av incitament som kan främja investeringar i hållbara förebyggande åtgärder, både för hushåll och på kommunal nivå, säger Sofie Skjeflo. 

Ifs roll i klimatanpassningen

Som en del av projektet har If tillhandahållit skadedata från verkliga händelser, vilket har gjort det möjligt att koppla resultaten till faktiska kostnader och klimatpåverkan. Denna forskning är ett exempel på hur If aktivt arbetar för att bidra till ett mer klimatanpassat samhälle. Genom att identifiera effektiva åtgärder och sprida kunskap hjälper vi till att skydda samhället från de allt större risker som klimatförändringarna medför. 

Lada i åskväder
Vill du veta mer om hur du kan skydda ditt hem mot extremväder?